Hultsfred!

Hultsfred, aa vad ska jag säga eller rättare sagt var ska jag börja?!
Har funderat mycket idag på mina känslor om och kring Hultsfred.
Och då inte bara som festival utan även som ort.
Hultsfred.
Stället där jag känner varenda sten i varenda gata.
Stället där jag har vuxit upp.
Stället som jag alltid har kallat hemma.
(Nu mer bor jag förvisso utanför Hultsfred på en gård med min familj.)

Hultsfred musikaliskt har givit mig så mycket.
Där såg jag mina första konserter.
Där gjorde jag mina första möten med div olika musiker.
Tack vare en massa eldsjälar som från början gjorde det möjligt för mig och så oändligt många andra.

Första gången jag stötte på rock och verkligen insåg att jag gillade det var när jag var fem år gammal. Brorsan hade ett kassettband som var inspelat från en LP skiva, gruppen var Kizz.
Grupp nummer två var Twisted Sisters då var jag ett halv år äldre.
Behöver jag säga att rent musikaliskt så har Hultsfred varit ett underbart ställe att växa upp på.
Här på virsan har vi brist på mycket men musik har aldrig varit en brist iallafall.

Festival Hultan, oj listan är fantastisk och lång.
Då jag själv har jobbat idellt och yrkesmässigt där har jag haft det stora previlegiet
att träffa många stora och mindre musiker.
Att älska musik, att andas musik att bara vara och njuta av musiken!
Hultan, stället där jag har skrattat,dansat,upplevt de flesta känslor man kan känna.

Tänk er känslan (ni som har varit i Hultan) att vara sjutton år gammal.
Bo i en egen lägenhet nere i centrum.
Dansa nere i ett utav danstälten tills de sista tonerna klingat ut.
Varm, upprymd och väldigt trött i benen vänder jag kosan för att gå hem.
Solen är på väg upp, går barfota på de så välbekanta gatorna, där och då i den ljumna sommar morgonen när inte en människa syns till slår tanken mig: pågår det verkligen en festival här? Så tyst, så tomt, bara mina nakna fötter mot asfalten, skorna dinglandes i handen...

Eller tänk er att åka båt på Hulingen med mörkret runt dig och en fakla i din hand. Ju närmare scenen du kommer desto tydligare blir ljudet av alla människor som står där och väntar på en späktakulär ljusshow.Båten glider in vid strandens kant du slussas upp för trappan till Hawaii scenen med facklan i din hand. Du ser hur folkmassan rör sig "där ute".. Facklan släcks, ljus showen börjar, i kulisserna står du och får en av ditt livs häftigaste upplevelser..Eller tänk dig att njuta av solen gassandes i ansiktet sittandes i ett öltält.
Härliga vänner brevid dig, en kall cider i handen och D.A.D är vad dina öron får njuta av..

Listan av alla ljuva minnen kan bli hur lång som helst.
Underbara, härliga minnen.
All den goda maten, alla dofter (på gott och ont) alla kära återseenden, allt!

Om nu då denna underbara upplevelse inte längre finns att tillgå nere i parken bland alla våra björkar.
Om nu de "fem utlovade åren" endast blev två kan jag bara säga, hoppas att ni får er en tankeställare när ingen kommer till Sigtuna för Hultsfred är och för blir småländskt.
Här lever jag, här lever mina barn och här kommer alltid, alltid musiken att leva.

\m/ Rock on!