Att sälja sten till en smålänning..

Ok idag så är jag ganska taggad!
Dagen har fått mig att ifrågasätta lojalitet.
Hur den värdesätts och uppskattas.
Hur folk ser på dig och hur du ser på folk.
Detta i sin tur får mig att ifrågasätta ordet Respekt!!

Ta tex när jag "modellade" för ett halvt liv sen, då gjorde jag en hel del kul saker.
Jag fick en massa roliga livserfarenheter, men fick även lära mig att värdesätta mig själv och andra.
Vart gränsen för mitt eget ego går.
Jag valde att tacka nej till ett ganska stort jobb som både karriärs och penga mässigt hade garanterat allt, allt utom respekt!
Jag nobbade en tidning som börjar på s & slutar på litz..
Detta för att man kan inte köpa allt och definitivt inte respekt!
Hade jag gjort detta så hade jag "sålt" min självrespekt, till en summa (ganska hyffsad)pengar..
Respekt, en karamell att suga på..

Lojalitet då?
Om man jobbar som knalle tex, vart går gränsen för lojalitet då?
Går den vid "jagärnykternärchefenärinärheten" gränsen?
Eller om du som jag, aldrig druckit bakom disken.
Aldrig jobbat där påverkad.
Med andra ord lojal..
Men om du nu då står skit full bakom disken ex antal gånger eller kanske tom "blåser jobb" pga att du festat lite för mycket, hur lojal är du då?
Om man kniper käft om det och sen hoppas att alla runt ikring dig oxå ska göra det, är det att vara lojal?
Är det respekt?!
Är det ärlighet?!

Hur värdesätter man detta nu då?
Hur uppskattas din lojalitet?
Får du då den respekt du har gjort dig förtjänt av?

Jag kan väl tycka att man i mån och mycket "som man bäddar får man ligga".
Men om du nu då bäddar din säng ordentligt och det sen kommer en liten jävel och hoppar runt i din säng och stökar ner, kan du stå för din bäddning då?
Jag känner att allt har ett pris, eller i alla fall det mesta, dock inte respekt.

Ok,om man nu då inte har en chef utan en låt oss kalla det vän, vart drar du gränsen då?
Vart brister din lojalitet, din respekt?
Hur värdesätter du din vänskap?
Hur ärlig är du?

Jag känner att jag för egen del bara kan tala för mig själv.
Att jag bara kan vara det jag alltid är, det jag kräver av andra: ärlighet!
Och den jargongen borde ju ni kunna lika bra som jag vid det här laget vart jag står och tycker!!

Jag vet med säkerhet att jag är en jävligt duktig säljare.
Någon sa till mig en gång "du skulle kunna sälja grus till en småländsk bonde"..
Att vara en säljare kan alla men att få kunden till att köpa det kan färre..
Att sen min sambo ligger på samma nivå som jag gör ju inte saken sämre.
Tillsammans bildar vi ett "dream-team".
Tillsammans är vi elit!
Att jobba ihop med den du lever med funkar inte för alla, men för en del och då kanske du har ett vinnande koncept!
Detta har vissa insett och faktiskt gett oss en hel del bra jobb-erbjudanden.
Jobb värda att fundera på..

Men sen finns det ju även då från våran sida något som heter lojalitet, respekt men även vänskap!
Att ha ett jobb man trivs med och dessutom kan mycket om är ju ganska givande.
Inte minst för företaget du jobbar åt!
Om du tex säljer blommor kan det ju vara en klar fördel om du inte bara ser skillnaden på en fredskalla och en kaktus utan även kan berätta en del om dem.
Om sen chefen/vännen ser min kunskap och uppskattar den med tidigare nämnda faktorer.
Det är då jag som anställd/vän ger allt.
För oavsett om det handlar om vänskap eller jobb så satsar man inte helhjärtat blir det skit oavsett hur du vänder röven!

Alltså jag menar att oavsett om du är vän,anställd,chef,sambo,gift,moster,granne,kusin (aa, jag idiot förklarar även idag då vissa inte förstår..)osv..
Vad du än har för "relation" som du värdesätter så kommer du långt med just:
Lojalitet, ärlighet & respekt!

Så ta nu hand om dina relationer oavsett vad du har för några för så länge du är rädd om dem så har du vunnit mycket.
Då har du vunnit min Respekt!!