Första besöket i Stockholm för våra twins.Jädrar vad man måste packa mycket till två bebisar!! Alltså jag menar att fylla en hel familjebuss med diverse prylar va en baggis för en pack expert. Fyra barn, en golden och två vuxna senare så rullade vi iväg mot stora staden. Eller ja, en vuxen. Sambon körde en annan bil upp. Men iaf hela bilen fylld med småfolk, div prylar, en flåsande hund som för övrigt e åksjuk och så jag bakom ratten. Lite rock i högtalarna och resan blir ljuvlig, eller??!
Äsch, förutom att 50% av småfolket tjafsade alla de ca 30 milen och att spolarvätskan tog slut(hejåhå vad bra man ser ut genom en nedskvätt,saltad ruta med taskiga halvljus förövrigt) och att bebisarna behövde en "refill" OCH att det hann bli kväll innan vi kom till stora staden, så gick resan smärtfritt!
Väl framme så blev det god mat, ett glas rött och mycket trevligt sällskap!
Dagen efter våran entrè där, så fyllde mitt (kan nog säga vårat igentligen) yrväder till tös tre år! Hennes dag förgylldes med god mat, presenter, shopping och myspys! På väg till min sambos mamma delde hon ut sin livs första "käftsmäll".
Jag blev förvånad och samtidigt så känndes det bitterljuvt att höra henne prata.
Att hon kallade sin biologiska pappa för tilltalsnamn och berättade för honom att hennes pappa körde bilen framför.Ord valda helt av henne och hennes tankar. För här nämner hon honom mer och mer sällan nu. Så,en ärlig käftsmäll av en treåring!(så går det när man väljer bort sina barn och endast hör av sig på deras födelsedagar. Den ena dottern fick 55 sek "prat-tid" av honom den andra 3 minuter. Fina presenter!!!)
Hoppas att lillfis käftsmäll svider! Den är självförvållad...
Man måste förtjäna titeln:PAPPA!! (och mamma med såklart!)
Ok, i stora staden blev jag även kär!! Föll som en fura och kände ett sånt där begär. (som jag skrivit om tidigare!)Helvete, vad jag vill ha!! Ge mig!!
Och då syftar jag inte på de som raggade på mig på krogen, eller de som flörtade på dagarna.
Jag föll som en fura för ett par skor! Jag kärar inte ner mig i sånt! Har aldrig gjort det innan men jag vill, måste och SKA ha ett par sådana. Jag bara måste, shit vad dumt!! Sån är ju inte jag eller?...
Handgjorda i Mexico. Höga,fina,snordyra pjäser i skinn. Väldigt udda, men väldigt mycket jag!De konkurerar ut mina nit dojjor med häst längder och de älskar jag!! Min käre sambo har lärt mig att unnan mig själv saker. Något jag varit totalt värdelös på innan, men gör fler och mer framsteg där dock!
Det e faan svårt att lära sig nåt sånt!
Köpte ett par jeans igår som visade sig vara lite stora.(näe jag provade inte, hade brådis jue!) Skulle nog köpt 26:or eller iaf 27:or..
Tog förgivet att jag fortfarande har 28:a.. Lite stora men kanske kan krympa dem lite i tvätten, för tok snygga va de iaf!
Vi var med ett par polare på Kellys. (Där tiden blev för kort enligt min mening! Men) En härlig rock bar. Där insåg jag att antingen så har jag missat massor eller så har rockare blivit mer diskreta. (precis som jag)
Alltså, när började rockare se ut som rockare fast med "hip-hop" mössor? Eller hur fel ser det inte ut när en som är en rocker har på sig en Marc O`Polo skjorta med kriststräcks ränder?!! Och då menar jag inte nån man igentligen inte kan se det på från början, utan den med det klassiska utseendet fast med denna skjorta.. Har jag missat nåt?!
På mig har det väl aldrig varit så jätte utmärkande, förrutom alla svarta kläder, mitt nitbälte och nån liten döskalle här eller där så näe, jag har nog döljt det rätt duktigt!
Varför har jag frågat mig själv?
Kanske för att passa in här "på byn" mer. Kanske för att gå obemärkt förbi, eller kanske för att man efter en viss ålder ska vara på ett visst sätt enligt vissa.
Men vem säger att deras sätt är rätt??!
Sen jag tog steget att leva själv med mina barn, för att sen hitta mig själv igen. För att sen ta mig och töserna upp från avgrunden för att träffa någon helt fantastisk!
Sedan dess så skiter jag helt och högaktningsfullt i vad alla andra tycker om mig, min klädstil eller att jag inte hänger på Pumpen* och buggar.
För de har inte levt mitt liv. De har inte torkat tårarna och de har framför allt inte hjälpt mig därifrån!
För att summera denna gångna vecka: Mycket och många goda skratt, underbar familj och härliga vänner! Kan man önska sig något mer?!!
Trött, lycklig och soffhängs sjuk kryper jag ner i soffan för film mys med min älskling!
Härligt när småfolket sover gott i sina sängar!
Over n`out!
*Pumpen: Smålands största köttmarknad,(under täckmanel) dit gifta åker för lite rajraj vid sidan om eller om du är singel och vill ha kul. För där får alla garanterat ligga!
Alla går ju i sådana skor älskling i storstäderna:))))
SvaraRadera