Nu får det vara nog!
Nu orkar jag inte mer!
Alltså detta hel ylle präktiga, jag tror jag spyr!!!
Shit, måste andas, måste hugga, måste få ge lite käftsmällar!!!
Ta till exempel de lata jävlarna.
De som hellre sitter på röven än att ta ett hedeligt spadtag, ni vet de där bidrags lyftarna.
De där jag kallar ""white trash".
Kan inte hjälpa det, men det går som en ilning i min kropp och jag mår illa!
Kanske taskigt att se ner på dem som inte förstår bättre.
Kanske är jag elak?
Eller så är jag bara klarsynt och ärlig?!
För är det inte så att om man är ett lat arsel och har svårt att få tummen ur röven, är det inte då "lätt att glida med någon annans pengar?"
Kan inte hjälpa det, kan inte låta bli men jag ser ner på er, lyft på röven era lata jävlar och pröva på att jobba ni oxå.
Sitt för fan inte hemma och gnäll!!!
Ta för fan och se till att barnen ni har valt att sätta till världen går före ALLT annat!
Svårt att gå upp på morgonen?
Svårt att välja mellan cigg och frukost till ditt barn?
Väx upp, sparka er själva i röven och skaffa er ett jobb.
Gör nåt! Gör nåt vettigt eller håll käft för jag orkar inte höra på erat gnäll!
Jag vaknar också på morgonen.
Jag har också varit ensam med barn, två faktiskt.
Men vet ni?!
Jag gick upp fem varje morgon, körde barn till dagis och fritids.
Slet som ett djur för hundra spänn i timmen.
Tyckte inte att det räckte till oss, till mina älsklingar, så ett jobb till när jag är ledig, är jag är barn fri.
För jag ska fixa detta, för de är mina, de är mitt allt!!
De ska ha allt, för jag väljer det.
För jag valde att bli mamma!
Nu är jag mamma ledig.
Nu är jag rastlös!
Nu kryper det i kroppen och jag måste snart ut och iväg!
Måste göra lite nytta.
Måste visa att jag duger.
Att stilla myrorna i baken.
Att inte bara "sitta still"!
Har våra underbara tvillingar,mina två underbara töser, våran gård, vårat hus med div djur.
Här finns att göra, här sitter man aldrig still!
Men rastlösheten gnager.
Måste stilla den, måste..
(Börjar med speedway premiär på hemma plan på tisdag!
En gång Dacke, alltid Dacke!)
Så du som lever på bidrag.
Du som tycker att livet är toppen så.
Nästa gång pengarna plingar in på kontot, tänk på mig då!
Tänk på alla de som är tvungna att lyfta bidrag för en verklig sak och inte för att de är lata!
Jag kan unna de som inte kan, de som inte har en möjlighet.
De gamla, de sjuka, de föräldrarlediga, de med en GILTLIG orsak. De unnar jag varenda krona för det de får är ibland inte nog.
Men du latarsel!!
Skänk en tanke, för när du trycker på uttag eller drar ditt kort hoppas jag att det står "medges ej",
Hoppas att det sitter som en käftsmäll, för mina skattepengar är inte ämnade för DIG!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar